Så hanterar du fuktproblem i källartrappor mot innergård

Fukt i en källartrappa som vetter mot innergården är vanligt och kräver metodisk felsökning. Här får du konkreta orsaker, kontroller och åtgärder som håller trappan torr och säker över tid.

Bakgrund: hur konstruktionen påverkar fukten

Källartrappor vid innergårdar får vatten från flera håll: regn, smältvatten, stänk från gårdsytan och fukt som vandrar i betong och murverk. Innergårdar kan vara markdäck eller ligga över bjälklag (till exempel över garage) med tätskikt, skyddslager och slitlager som gjutasfalt eller plattor. Om fall, avvattning och anslutningar inte är rätt utförda hittar vattnet alltid in.

Byggdelar som samverkar är trappsteg, sättsteg, vangstycken, trapphusvägg, gårdsytans tätskikt, brunnar och rännor. BBR ställer krav på fuktsäkerhet och avvattning, men många skador beror på små brister i detaljer: en igensatt brunn, en sprucken fog eller ett uppvik som inte räcker.

Tecken och snabba kontroller

Börja med att lokalisera symtom och lågt hängande frukter. Det ger ofta ledtrådar om var läckvägen finns.

• Mörka fläckar, saltutfällningar (vit beläggning) eller flagande färg på trappväggar.
• Fuktrosor i hörn och vid anslutning mellan trappan och husfasaden.
• Vatten som blir stående på trappsteg eller på vilplan efter regn.
• Frostsprängningar eller avskalad betong vid trappnosen.
• Brunnar som suger långsamt eller är fyllda med löv och grus.
• Lukt av instängd fukt i trapphus/källare efter nederbörd.

Vanliga orsaker kring källartrappor mot innergård

Fuktspridning sker antingen ytligt med rinnande vatten eller via kapillärsugning i porösa material. Dessa källor återkommer ofta:

• Bristande fall mot brunn/ränna (målsätt minst 1:100, alltså 10 mm per meter).
• Igensatta eller felplacerade dagvattenbrunnar, spygatter och rännor.
• Otätt tätskikt på innergården, eller för lågt uppvik mot vägg/trappa.
• Sprickor i betong och fogar samt stumma fogmassor utan rörelseupptagning.
• Stuprör som mynnar ut så vatten rinner mot trappan.
• Saknad droppnäsa på trappnos och avsaknad av kapillärbrytande detalj vid kant.
• Otillräcklig dränering runt trappans sidor när den är markförlagd.

Systematisk felsökning steg för steg

Gör undersökningar i rätt ordning. Dokumentera med foto och notera väderlek för att kunna jämföra resultat.

• Visuell genomgång i torrt och blött väder: följ vattnets väg från gårdsyta till trappa.
• Kontrollera och spola brunnar och rännor. Lyft gallren och känn efter slam och rötter.
• Mät fall med rätskiva och vattenpass. Markera lågpunkter och bakfall.
• Granska fogar och anslutningar: rörelsefogar ska vara elastiska, inte spruckna.
• Vattenprov: spola kontrollerat på gårdsytan och se var det först dyker upp fukt.
• Knacka på betongen; ihåliga partier kan tyda på delaminering i ytskiktet.
• Misstänker du läck i gårdstätskiktet, överväg en oberoende besiktning av tätskikt på innergård innan du öppnar konstruktionen.
• Vid markförlagd trappa: kontrollera dräneringens funktion med kamera/spolning om möjligt.

Hållbara åtgärder – från yta till konstruktion

Åtgärder väljs efter var läckvägen finns. Börja alltid med avvattning och fall. Tät färg invändigt är sällan en lösning på tryckande vatten. Satsa på rätt lagerföljd och beständiga material som tål frost och rörelser.

• Rengöring och service: rensa brunnar, rännor och spygatter. Montera lövstopp vid behov.
• Falljustering: bygg om vilplan och översta stegen med fallspackel/avjämning som tål uteklimat. Säkerställ 1:100 mot brunn.
• Ränndal och droppnäsa: komplettera med tydlig vattenväg och droppkant på trappnos.
• Fog och sprickor: ersätt spruckna fogar med elastisk fogmassa för utebruk. Injektera genomgående sprickor med cement- eller epoxibaserat injekteringsbruk efter rengöring.
• Vägganslutningar: skapa kapillärbrytning mellan trappa och vägg med korrekt fog och list.
• Konstruktionstätning: vid återkommande läckage, frilägg anslutningarna och lägg nytt tätskikt med primer, membran (t.ex. bitumen eller mineraliskt), skyddslager och slitlager som gjutasfalt eller plattor på distanser. Uppvik mot vägg/trappa minst 100–150 mm och skyddas mekaniskt.
• Markförlagd trappa: komplettera dränering på utsidan med dräneringsledning, makadam 8–16 mm och dräneringsmatta mot vägg. Avsluta med frostskyddade fyllmassor.
• Invändig fuktskyddsmålning kan användas som sekundärt skydd, men ersätter inte bristande avvattning eller tätskikt.

Kontrollera kvaliteten efter åtgärd: gör upprepade vattenprov, säkerställ att inga nya mörka fläckar uppstår, och att brunnar sväljer vatten direkt. Dokumentera fall, uppvik och fogar innan ytor återställs.

Drift och underhåll efter åtgärd

När trappan väl är torr gäller det att hålla systemet öppet och funktionellt. Regelbundet underhåll är billigare än nya skador.

• Rensa brunnar och rännor inför höst och vår. Spola rent vid behov.
• Kontrollera fogar och anslutningar årligen; byt ut stumma eller spruckna fogar.
• Håll fallytor fria från grus och beläggningar som bromsar avrinningen.
• Snöröj skonsamt. Använd sand/grus i stället för salt som angriper betong och tätskikt.
• Se över stuprör och utkastare så att vatten inte leds mot trappan.
• För loggbok över åtgärder, observationer och foton efter kraftigt regn.

Vanliga misstag att undvika är att bara måla över fuktfläckar, täta invändigt utan att ordna avvattning, eller lägga plattor direkt ovanpå ett otätt underlag. Tänk system: rätt fall, fungerande brunnar, täta anslutningar och material som tål rörelser och frost. Arbeta säkert vid rivning och gjutning: använd personlig skyddsutrustning, säkra fallkanter och var uppmärksam på el och heta arbeten om gjutasfalt används.